“1968″ var kanske helt enkelt det moderna samhällets födelse, en kollektiv lovsång till individualismen och en vägran att i fortsättningen acceptera auktoriteter av något slag som gick under namnet av proletariatets diktatur.

Om tolkningen av den breda och brokiga 1968-rörelsen handlar ledaren i senaste numret av Arbetarhistoria (se föregående postning). I boken ”One market under God” skriver historikern Thomas Frank om hur den revolutionära 68-rörelsen i själva verket banade väg för dagens marknadstänkande och konsumism. I så fall har vi ännu en gång fått en lektion i historiens ironi.

För tänk om det är så att människans historia inte skapas av manifesten, programskrifterna och de stora tänkarna, utan som sociologen Anthony Giddens med flera hävdar, bäst kan förstås som en produkt av vårt handlandes oavsiktliga konsekvenser? Då väntar kanske en ny överraskning om sådär 40 år när efterbörden till dagens marknadsrevolution ska utvärderas och sammanfattas.

Lämna ett svar