Det finns spännande arkiv utanför statens och kommunernas stora famn. De enskilda arkiven är inte längre några små källarskrubbar, om de nu någonsin varit det. I själva verket har det 2008 växt fram en enskild arkivsektor som är väl så vital som den offentliga.

I boken Titta vad vi har! Nedslag i de enskilda arkiven vill Folkrörelsernas Arkivförbund (FA) lyfta fram en del av det som ryms i samlingarna  och inspirera fler forskare att söka sig till de enskilda arkiven. Boken kommer ut lagom till FA:s 40-årsjubileum, som firades på Runöskolan i Åkersberga i förra veckan.

Mitt bidrag till boken handlar om arkiven och den digitala paradoxen. Istället för att bli räddningen ur ekonomiska trångmål och historisk förgänglighet håller kraven på att digitalisera samlingarna och ta emot elektroniska (”digitalt födda”) arkiv på att utvecklas till en växande belastning. Vi riskerar därmed att hamna ur den analoga askan rakt i den digitala elden:

En sak är alldeles säker – kraven och förväntningarna från omvärlden på att arkiven ska vara digitala och finnas på webben högst en tangenttryckning bort kommer att fortsätta växa. Vi är därför tvungna att på något sätt lära oss leva med den digitala paradoxen.

Inlägget postades tisdag 28 oktober 2008 klockan 11:42 f m och finns under Arkiverat, Digitalt, Historiskt, Länklista. Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller trackbacka från din egen hemsida.