Har du en känsla för att IT-möjligheter finns överallt i vardagen och livet idag? Kan du tala om vad som är huvuduppgiften för TCP, UDP, IP, HTTP, FTP, SMTP samt POP? Vet du på ett ungefär hur många svenskar som e-handlar och hur stor omsättning e-handeln har i Sverige? Grattis – du har kvalat in som legitimerad eMedborgare!

Igår lanserade Dataföreningen en jättesatsning på kunskapslyft inom IT-området. Med utbildningsprojektet eMedborgaren har man tänkt sig att avskaffa den digitala klyftan en gång för alla och sätta en standard för vad vanliga svenskar måste kunna för att kvala in i det digitala samhället.

Den digitala klyftan var ett begrepp som luftades flitigt i början på 2000-talet. De senaste åren har det varit borta ut debatten. Det betyder förstås inte att klyftan har försvunnit. Dataföreningen uppskattar att närmare två miljoner människor i Sverige fortfarande helt eller delvis står utanför det IT-intensiva samhället och inte behärskar www, e-post och annan elektronisk kommunikation. Ca. en halv miljon är mer eller mindre digitala analfabeter.

- Det är otroligt viktigt för utvecklingen av vårt moderna samhälle att alla svenskar har åtminstone de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna utnyttja datorer och elektroniska kanaler och tjänster både från myndigheter och företag, säger föreningens VD Annica Bergman i ett pressmeddelande.

Så långt gott och väl. Dataföreningen förtjänar ett dussin guldstjärnor för att man försöker väcka liv i det skendöda området IT-politik. Föreningen nöjer sig dock inte med att ropa på bättre praktiska IT-kunskaper. Man har också bestämda uppfattningar om vilka åsikter och värderingar en riktig eMedborgare bör ha.

Dataföreningen har tagit fram en specifikation, ett syllabus, på över 60 konkreta områden på vad vi måste gå igenom och lära oss. Sedan får vi göra ett individuellt kunskapstest och om vi klarar det blir vi certifierade eMedborgare. Men denna syllabus är full av värderingar. Här några exempel:

• Både myndigheter och medborgare tjänar på att använda webben som kommunikations- och interaktionsplats.
• e-handel av och e-konsumtion av multimedia, jämfört med fysiska köp i butik, har många fördelar för såväl konsument som industri.
• Piratkopiering beror till stor del på bekvämlighet.
• Internetbanker leder till lägre personalkostnader som kommer kunden till gagn.

Låter det som en reklamkatalog? Bra nära i alla fall. Det är synd. Dagens PR-trötta publik har en förmåga att filtrera de vackra orden och kan genomskåda indoktrineringkampanjer när de ser en. Om dataföreningen verkligen är ute för att rusta människor med bättre IT-färdigheter riskerar man alltså att missa målet. Det är som om vi måste lära oss att älska motorvägar för att ta körkort

Jag tycker också att en del kunskapskrav är märkligt uppskruvade. Måste man verkligen veta vad IPv4 och IPv6 är för att kunna skicka e-post? Är det helt nödvändigt att känna till vem som har bevisbördan i upphovsrättstvister? Varför ska vi kunna redogöra för begreppet trojansk proxyserver?

Hade det kanske räckt koncentrera sig på praktiska färdigheter i hur man mejlar, bloggar, suftar och messar? Att också tvinga på dem som ska uppgraderas till eMedborgare de tekniska principerna bakom är att låta det bästa bli det godas fiende. För det kan väl inte vara så att Dataföreningen bara är ute för att försöka ta lite extra betalt för sin certifiering?

Inlägget postades torsdag 28 maj 2009 klockan 6:18 e m och finns under Digitalt, Kommenterat, Personligt. Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller trackbacka från din egen hemsida.