CV

CURRICULUM VITAE (uppdaterat 2007-10-18)

Namn:

Lars Patrik Ilshammar (590107-xxxx)

Adress arbetet:

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Box 1124
111 81 STOCKHOLM
Tel. 070-677 47 75 (mobil), 08-412 39 01
Fax: 08-412 39 90
E-post: lars.ilshammar@arbark.se, lars@ilshammar.se

Utbildning:

1978 Gudlav Bilderskolans gymnasium, Sollefteå. studentexamen, naturvetenskaplig linje.
2000-2002 Studier på ekonomlinjen, Stockholms universitet.
1994 Högskolan i Örebro, humanistiska institutionen. Fil. kand, historia och statskunskap.
2002 Örebro universitet, humanistiska institutionen. FD, historia.

Anställningar:

Nuvarande: Institutionschef, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Stockholm.
2005-2007 Redaktör, Media i fokus, Arenagruppen (deltid).
2002-2005 Universitetslektor i historia (vik), humanistiska institutionen, Örebro universitet.
2002-2004 Föreståndare för forskningsprogrammet DemocrIT, humanistiska institutionen, Örebro universitet (deltid).
1999-2002 Projektsekreterare, ”Svensk IT-politik” (doktorandprojekt), finansierat av KFB/Vinnova, humanistiska institutionen, Örebro universitet.
1999-2001 Ämnessakkunnig, digitala medier, kulturdepartementet (deltid).
1998-1999 Uppdrag för Demokratiutredningen (deltid).
1997-1998 Avdelningschef, avdelningen för informations- och kontaktfrågor, Högskolan i Örebro.
1996 Uppdrag för Folkomröstningsutredningen (deltid).
1995-1997 Forskningsassistent, humanistiska institutionen, Högskolan i Örebro (doktorandtjänst).
1995 Projektledare, Demokratidagarna i Örebro (deltid).
1993-1995 Forskningsassistent och administratör, Centrum för stadsmiljöforsknings, Högskolan i Örebro.
1993-1994 Projektledare, utbildningskatalog 95-95, Högskolan i Örebro.
1992-1994 Arbetande styrelseordförande, Radio FM Örebro AB.
1992-1993 Projektledare, ”Student -92”, Högskolan i Örebro.
1991-1992 Konsult, information och kommunikation, Högskolan i Örebro.
1988-1991 Chefredaktör, Örebro-Kuriren, Örebro.
1985-1988 Informationssekreterare, miljö- och energidepartementet, Stockholm.
1983-1985 Chefredaktör, Tidningen Frihet, Stockholm.
1982-1983 Samhällsreporter och ledarskribent, Nya Norrland, Sollefteå.
1982 Redaktionssekreterare, Bild & Bubbla, Stockholm (deltid).
1980-1982 Reporter, Aftonbladet, Stockholm (deltid).
1979-1980 Reporter, Nya Norrland, Sollefteå.

Deltagande i arbetsgrupper och kommittéer:

  • Kungl. bibliotekets expertgrupp för digitalisering. Jag är medlem i gruppen sedan våren 2009. Gruppens uppdrag är att specificera områden och uppgifter som är lämpliga för nationell samordning och samarbete.
  • Redaktionsrådet för av publikationsserien Mediehistoriskt arkiv vid Kungl. biblioteket. Jag är medlem i rådet sedan starten vintern 2009.
  • Från matematikmaskin till IT. Jag har varit ledamot av det vetenskapliga rådet för projektet “Från matematikmaskin till IT” som bedrevs av Dataföreningen i Sverige, Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH samt Tekniska museet. Jag var också aktiv i ett delprojekt om IT-användning.
  • Nordisk Ministerråds for Informationsteknologi (MR-IT) expertkommitté för IT och demokrati. Jag var svensk representant i expertkommittén under 2004. MR-IT:s syfte är att stärka nordiskt IT-samarbete som inte naturligt tillhör något ministerrådets många fackministerråd eller facksektorer.
  • Regeringens IT-kommission. Jag var medlem av kommissionen mellan 1998 och fram till dess avslutande 2003, samt ordförande för observatoriet (arbetsgruppen) för IT, demokrati och medborgarskap mellan 2000 och 2003. Observatoriet har tagit initiativ till en diskussionslista om IT och demokrati (e-demokratilistan) samt organiserat seminarier och workshops. Den senaste workshopen behandlade den växande betydelsen av tekniska konsulter i demokratiska processer. Andra seminarier har haft teman som forskning och utvecklingsarbete samt den digitala klyftan i olika åldersgrupper.
  • Justitiedepartementets arbetsgrupp om IT och demokrati. Jag var medlem av arbetsgruppen från våren 2002. Gruppen var ett forum för erfarenhetsutbyte. Den skulle dessutom följa och främja utvecklingen av olika tekniker och metoder för deltagardemokrati med IT-stöd, följa informationsteknikens möjligheter att förbättra valförfarandet och valdeltagandet, lämna förslag om hur medborgarna kan få ökad tillgänglighet till IT m.m. Jag publicerade 2002 ett diskussionsinlägg om e-röstning i en antologi till dåvarande demokratiministern. Under 2004 har arbetsgruppen tagit fram ett förslag till strategi för att minska de digitala klyftorna.
  • Miljödepartementets forum för IT och miljö. Jag var medlem i arbetsgruppen från våren 2002 till våren 2004 när arbetet avslutades. Forat arbetade fritt och kunde bilda specialiserade undergrupper, ordna seminarier, initiera samarbetsprojekt eller publicera rapporter. Exempel på frågor som togs upp är hur IT kan bidra till en minskad energiförbrukning inom transportsektorn och hur transportinformation kan leda till smidigare trafikflöden.
  • Demokratidelegationen (justitiedepartementet) (2000-2002). Delegationen var en del i det långsiktiga projektet ”Tid för demokrati” som syftade till utveckling av den svenska demokratin. Delegationen var ansvarig för stöd till projekt som skulle stimulera ökat demokratiskt deltagande samt för 80-årsjubiléet av den allmänna rösträttens införande hösten 2001 och våren 2002. Den fungerade också som referensgrupp i arbetet med regeringens proposition ”Demokrati för det nya seklet” våren 2002.
  • Vinnovas programråd om IT och tjänster (2000-2002). Jag var medlem i rådet från dess bildande fram till nedläggningen i samband med Vinnovas omorganisation 2002. Rådet gav rekommendationer till Vinnova angående forsknings- och projektansökningar. Det var också ansvarigt för den långsiktiga strategin inom området IT och tjänster. Från april 2003 till våren 2006 var jag medlem av det nya programrådet för området e-tjänster i offentlig verksamhet.
  • Kungl. ingenjörsvetenskapsakademins industriforskargrupp (IFG) (2000-2002). IFG är ett forum av 15 yngre personer från olika fält inom forskning och utvecklingsarbete. Syftet är att stimulera medlemmarna till nya idéer om hur forskning och utveckling kan och bör bedrivas. Kunskapsöverföringen sker i första hand genom studiebesök i Sverige och utomlands. Mandatperioden för medlemmarna är tre år.
  • Arbetsgruppen Kulturarw3 på Kungliga biblioteket (1999-2001). Gruppen var ett rådgivande organ till biblioteket inom projekt Kulturarw3 som syftar till att söka, organisera och bevara samtliga svenskspråkiga webbsidor.
  • Digitalisering av arkivmaterial (DIG) (1998-1999). DIG var ett projekt inom Riksarkivet/ SVAR och med medfinansiering från EU:s strukturfonder, som studerade teknik, metod och finansieringsmöjligheter vid skanning av främst filmat arkivmaterial.
  • Kulturnät Sverige (1997-1999) Jag var ledamot av kulturnätets redaktionsråd under nätets uppbyggnadsskede. Kulturnät Sverige var fram till årsskiftet 2005 den officiella ingången på Internet till all kultur i Sverige. Redaktion arbetade på regeringens uppdrag och fanns organisatoriskt hos statens kulturråd.

Styrelse- och förtroendeuppdrag:

Lämna ett svar