Har du en känsla för att IT-möjligheter finns överallt i vardagen och livet idag? Kan du tala om vad som är huvuduppgiften för TCP, UDP, IP, HTTP, FTP, SMTP samt POP? Vet du på ett ungefär hur många svenskar som e-handlar och hur stor omsättning e-handeln har i Sverige? Grattis – du har kvalat in som legitimerad eMedborgare!

Igår lanserade Dataföreningen en jättesatsning på kunskapslyft inom IT-området. Med utbildningsprojektet eMedborgaren har man tänkt sig att avskaffa den digitala klyftan en gång för alla och sätta en standard för vad vanliga svenskar måste kunna för att kvala in i det digitala samhället.

Den digitala klyftan var ett begrepp som luftades flitigt i början på 2000-talet. De senaste åren har det varit borta ut debatten. Det betyder förstås inte att klyftan har försvunnit. Dataföreningen uppskattar att närmare två miljoner människor i Sverige fortfarande helt eller delvis står utanför det IT-intensiva samhället och inte behärskar www, e-post och annan elektronisk kommunikation. Ca. en halv miljon är mer eller mindre digitala analfabeter.

- Det är otroligt viktigt för utvecklingen av vårt moderna samhälle att alla svenskar har åtminstone de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna utnyttja datorer och elektroniska kanaler och tjänster både från myndigheter och företag, säger föreningens VD Annica Bergman i ett pressmeddelande.

Så långt gott och väl. Dataföreningen förtjänar ett dussin guldstjärnor för att man försöker väcka liv i det skendöda området IT-politik. Föreningen nöjer sig dock inte med att ropa på bättre praktiska IT-kunskaper. Man har också bestämda uppfattningar om vilka åsikter och värderingar en riktig eMedborgare bör ha.

Dataföreningen har tagit fram en specifikation, ett syllabus, på över 60 konkreta områden på vad vi måste gå igenom och lära oss. Sedan får vi göra ett individuellt kunskapstest och om vi klarar det blir vi certifierade eMedborgare. Men denna syllabus är full av värderingar. Här några exempel:

• Både myndigheter och medborgare tjänar på att använda webben som kommunikations- och interaktionsplats.
• e-handel av och e-konsumtion av multimedia, jämfört med fysiska köp i butik, har många fördelar för såväl konsument som industri.
• Piratkopiering beror till stor del på bekvämlighet.
• Internetbanker leder till lägre personalkostnader som kommer kunden till gagn.

Låter det som en reklamkatalog? Bra nära i alla fall. Det är synd. Dagens PR-trötta publik har en förmåga att filtrera de vackra orden och kan genomskåda indoktrineringkampanjer när de ser en. Om dataföreningen verkligen är ute för att rusta människor med bättre IT-färdigheter riskerar man alltså att missa målet. Det är som om vi måste lära oss att älska motorvägar för att ta körkort

Jag tycker också att en del kunskapskrav är märkligt uppskruvade. Måste man verkligen veta vad IPv4 och IPv6 är för att kunna skicka e-post? Är det helt nödvändigt att känna till vem som har bevisbördan i upphovsrättstvister? Varför ska vi kunna redogöra för begreppet trojansk proxyserver?

Hade det kanske räckt koncentrera sig på praktiska färdigheter i hur man mejlar, bloggar, suftar och messar? Att också tvinga på dem som ska uppgraderas till eMedborgare de tekniska principerna bakom är att låta det bästa bli det godas fiende. För det kan väl inte vara så att Dataföreningen bara är ute för att försöka ta lite extra betalt för sin certifiering?

Det digitala samhället är i ständig rörelse. Texter hyperlänkas, videos cirkulerar och bilder kopieras; allt flyter runt i en global binär smältdegel. I allt väsentligt är denna länkande, delande och lekande kultur positiv för demokrati, kunskap och tillväxt. Därför är det obegripligt att politiken hittills så ensidigt varit inriktad på att stoppa, hejda, eller dämma upp det binära flödet.

Vi menar att man från statens sida varit lika passiv och bakåtsträvande i att etablera en övergripande digital politik som delar av medieindustrin varit när det gäller att hitta nya kreativa affärsmodeller. Ett nytt slags offensiv minnespolitik bör ha som huvudmål att säkra tillgången till information, kunskap och kultur på nätet för alla.

Det skriver jag på debattsajten Newsmill tillsammans med KB:s forskningschef Pelle Snickars.

Sedan början av maj ligger Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek ute i twitter-strömmen för att synliggöra böcker ur våra magasin. Vi citerar 140 tecken ur en bok och länkar till vår bibliotekskatalog Kata, så att den som känner sig sugen kan låna boken direkt. Idén har vi hämtat från Stockholms stadsbibliotek som under namnet Långa svansen citerar första raden ur böcker i sina magasin. Metoden passar oss perfekt eftersom nästan alla våra böcker står i magasin.

Sedan ett par år driver vi på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek ett  projekt för att digitalisera vår omfattande samling av ljudband. Nu finns en beskrivning av projektet och ett antal ljudfiler upplagda på
vår webbplats. Här kan man t.ex. möta Hjalmar Branting i en inspelning från 1918, Ernst Wigfoss och Hinke Bergegren, Alva Myrdal och Olof Palme. Andra smakprov: anföranden på Sveriges kommunistiska partis kongresser,  Vilhelm Moberg om tidningen Arbetaren och intervjuer med svenska
spanienfrivilliga.

Läs, lyssna och ladda ner här:

Sedan Ipred-lagen trädde i kraft den 1 april har den svenska Internet-trafiken minskat med 30 procent. Nu står operatörerna i kö för att lova omedelbar radering av användarnas IP-nummer, så att adresserna till till exempel olovliga fildelare inte ska kunna begäras ut. De handlar knappast utifrån någon kärlek till idén om att information och kunskap bör vara fritt tillgänglig för alla.

Det är intresset som talar. Men genom en tyst överenskommelse ska man inte låtsas om det som alla vet: att en stor del av Internet-trafiken, och därmed av operatörernas vinster, kommer från fildelning av upphovsrättsskyddat material.

Läs fortsättningen på krönikan i Efter Arbetet.

Domen mot The Pirate Bay blev en självklar toppnyhet i globala medier som BBC och CNN. Fildelning är nämligen ett globalt fenomen och TPB-rättegången har varit ett högprofilerat pilotfall som följts med spänt intresse över hela världen. Inga överraskningar så långt.

Men på Stockholms tingsrätt blev de korrekta rådmännen uppenbarligen helt tagna på sängen av att det fanns journalister närvarande under presskonferensen som ville ha svar på utrikiska. Rättens ordförande Tomas Norström verkade totalt oförberedd när han efter sju minuters monolog ombads att ge en short summary in English.

”Yes… perhaps… but not now… if you give me five minuten after this conference…”, stammande Nordström, för att sedan omedelbart lättad meddela: ”Vi fortsätter på svenska…”. Chefsrådmannen var också pinsamt okunnig om vad olika fackuttryck kunde heta på engelska. Omvärldsbevakning, någon?

Till Tomas Norströms och hans kollegors uppbyggelse citerar jag ur Esaias Tegnérs dikt ”Språken” från 1817:

“Ärans och hjältarnas språk! Hur ädelt och manligt du rör dig!
Ren är din klang, säker som solens din gång.
Vistas på höjdernas du, där åskan och stormarna tala,
Dalarnas lägre behag äro ej gjorda för dig.
Spegla ditt anlet i sjön, och friskt från de manliga dragen
Tvätta det främmande smink, kanske det snart är för sent.”

Att TPB-gänget höll sin presskonferens inför hela världen, direkt på nätet med Bambuster-teknik och med möjligheter för alla att kommentera och ställa frågor, är kanske onödigt att tillägga.

Det är också en händelse som verkligen ser ut som en tanke att just när TPB-domen meddelades i Stockholm presenterade den norska regeringen sin proposition om nasjonal strategi for digital bevaring og formidling av kulturarv i Oslo. Världens bästa IT-nation verkar bli alltmera frånåkt. Även med ny teknik kan man backa in i framtiden.

I diskussionen om fildelning kommer teknik och teknisk utveckling aldrig att vara oviktig, men framför allt är det politiska och ekonomiska innovationer som behövs. Och för att nå dit krävs att vi först knuffar ut de två stora aktörer som hittills lyckas hålla sig undan på banan.

• Jag tänker på internet- och telekomoperatörerna, som tjänar feta pengar på fildelning men hittills vägrat att ta något som helst ansvar för vad som fildelas.

• Jag tänker också våra politiker av alla partifärger som för länge sedan borde ha skapat en arena för samtal och tagit på sig rollen av kompromissingenjörer, istället för att agera lydigt transportkompani för nya direktiv från Bryssel.

Operatörerna, som sitter på makten över den fysiska uppkoppling som man behöver för att kunna fildela och i största allmänhet använda nätet, borde tvingas eller övertalas att avstå en del av sina intäkter till dem som får resultatet av sitt arbete konfiskerat och utlagt på nätet för alla att ta del av.

Men om det ska kunna ske måste det politiska systemet först börja agera betydligt mera aktivt för att hitta en långsiktig lösning som inte bara leder till att fildelningskarusellen snurrar ytterligare ett antal meningslösa varv.

Vi behöver helt enkelt utveckla modeller för hur det ska gå till tekniskt, juridiskt och ekonomiskt att skapa en liten avtappningskran till upphovsrättsägarna på telekombolagens gigantiska intäktsrör. Här borde Sverige, med sin långa tradition av politiska, sociala och tekniska innovationer kunna göra en viktig skillnad.

Fortsättningen på den här krönikan kan du läsa i senaste numret av tidningen VINNOVA-nytt.

Nu byter vi arkivsystem på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Därmed blir CALM ett nytt begrepp hos oss. CALM är nämligen systemets namn. Installationen av CALM startar redan nu i april och systemet tas i drift senare under 2009. Under de närmaste åren kommer CALM successivt att ersätta våra gamla register och förteckningar.

Fördelarna med CALM är många. För det första kommer allt arkivmaterial, oavsett om det rör sig om dokument, bilder eller ljudfiler, att bli sökbara för forskare i samma gränssnitt, alltså vad man kallar samsökning. För det andra är CALM ett flexibelt system som kan anpassas helt efter våra egna behov, samtidigt som det innebär en paketlösning med support, utbildning o.s.v.

För det tredje innebär CALM att samtliga nivåer i arkivredovisningen kan registreras och sökas, från den högsta nivån med arkivbildaruppgifter och auktoritetsposter, ner till enskilda objekt som brev, fotografier och fanor. Med CALM kommer vi också att kunna hantera arkivlån och publicera våra förteckningar på webben, till stor fördel för forskarna.

Valet av CALM är resultatet av ett projekt som har pågått under 2008 för att utreda eventuellt inköp av nytt arkivsystem. CALM är ett väletablerat system i Storbritannien och finns idag på över 350 olika arkiv. Numera ägs och marknadsförs systemet av svenska Axiell Group. I Sverige blir vi först med CALM och räknar därför med att få ta emot en hel del studiebesök.

Vad är det för skillnad på Ipren och Ipred? Ett svar kan vara att Ipren botar huvudvärk, medan Ipred framkallar huvudvärk. Det är i alla fall få som tror att Ipred innebär slutet på det långvariga fildelningskrig som egentligen inleddes när snabba internetuppkopplingar slog igenom sent på 1990-talet och gjorde det möjligt att ladda ner gratis musik i form av mp3-filer med program som Napster.

Ipred är egentligen bara ännu en rond i en till synes ändlös teknisk och juridisk vendetta. Nya tekniker för helt anonym fildelning som OneSwarm och StealthNet finns redan färdiga när Ipred träder i kraft, medan skärpta lagförslag som Ipred2 och internationella handelsavtal mot piratkopiering som det hemlighetsfulla ACTA väntar bakom hörnet.

Fildelningskriget kommer att gå vidare med allt djupare klyftor mellan parterna, allt sämre förståelse för upphovsrätten och alltmer repressiv lagstiftning. Något slut är inte i sikte, så länge våra vanligaste politiker förhåller sig passiva eller springer underhållningsbranschens ärenden i stället för att rigga en fungerande kompromiss mellan upphovsrätt och informationsfrihet.

Läs fortsättningen på den här krönikan i senaste numret av tidskriften Fokus.

Rättegången mot gruppen bakom Pirate Bay har en logik som garanterar mediecirkus: kostymerade advokater och direktörer mot rebeller i t-shirt. Men de åtalade har hittills presterat en sorglig advokatyr. Kampen för en modernare, rimligare och bättre balanserad upphovsrätt skulle klara sig bättre utan dessa bleka hjältar.

Att piraterna ändå har blivit så starka symboler har att göra med att de tycks representerar en motkraft när unga människor upplever att centrala livsvärden angrips av samhällets ekonomiska och politiska makthavare. Ett fritt och öppet Internet är ingen liten marginalfråga för den generation som växt upp på och med nätet. Det är en fråga med samma tyngd som rätten till arbete, bostad och sjukvård.

Läs resten av krönikan i Norrländska Socialdemokraten.