Nästa år ska KB göra ett avbrott i “Kulturarw3“, projektet som under det senaste decenniet samlat in och bevarat svenska webbsidor. Uppehållet görs för att finansiera en ny digital plattform för tre miljoner kronor. 2010 kommer alltså inte att sparas. En valrörelse, ett VM i fotboll och två prinsessbröllop försvinner. Åtminstone missar den framtida forskningen det allt viktigare nätmaterialet; webbplatserna, bloggarna, de sociala mötesplatserna.

Beslutet kan tyckas absurt, inte minst för att KB länge var en föregångare på området. Redan från start valde man fullständighetsprincipen, ingen sållning bland webbmaterialet skulle göras. Automatiserad insamling av se-domänen några gånger per år blev en relativt enkel och billig lösning. Andra nationalbibliotek kom på studiebesök, och tog efter. Nu är det alltså slut med detta, i alla fall under 2010.

I alla arkiv finns luckor och hål av olika slag, men att medvetet hoppa över ett helt år är ett helt nytt tänk med konsekvenser som vi bara kan ana. Om det gällt tryckta skrifter hade författare och debattörer stått i kö för att kräva kulturministerns avgång. Men nu handlar det alltså om något så obskyrt som webben. Beslutet att inte samla in 2010 kan också kopplas till det nyligen presenterade förslaget om e-pliktlag och hur det har formulerats.

Läs resten av den här debattartikeln, som jag skriver tillsammans med Kajsa Klein, på Newsmill